Hög av seriers julkalender 2014: Lucka 10

001_cap_poster1Det är sen flera år tillbaka mer regel än undantag att sommarens storfilmer på bio har seriertidningar som förlagor. Vi har sett nästan alla som släpptes 2014 och så här rangordnar vi dem:

I kategorin Måste se hamnar två Marvelfilmer. Captain America: The Winter Soldier var både välspelad och spännande. Bröderna Joe och Anthony Russo förvaltade Ed Brubaker och Steve Eptings historia väl. Caps kamp mot både den nya tidens politik och spöken från hans forna liv bjöd på tung action, bra intriger, ett övertygande skådespel och en genuint cool variant av the Falcon. Enda svagheten var den svenska titeln men den kan man ju som tur är ignorera.

Lika bra men med en helt annan stämning var James Gunns Guardians of the Galaxy som visar hur viktigt det är att ta sina karaktärer på allvar, även om de själva inte gör det. Filmen var genuint rolig, hade en del geniala actionsekvenser, ett grymt soundtrack och lyckades säga något om utomförskap utan att bli Disney-sliskig. Chris Pratt har alla förutsättningar att bli för 00-talisterna vad Harrison Ford var/är för oss födda på 70 och 80-talet.

002_tmnt_posterPrecis under toppskiktet hittar vi Brian Singers X-men: Days of Future Past som underhöll för stunden men som är ett kliv ner från Matthew Vaughns First Class.  Vissa delar fungerade riktigt bra, men överlag var den för spretig.

Här hamnar också Bong Joon-ho-regisserade Snowpiercer vilken tyvärr inte fick biopremiär i Sverige. Filmen hade mer roliga idéer än lyckade utföranden och tappade tempo rejält i slutet av filmen.

Jag petar även in Jonathan Liebsmans Teenage Mutant Ninja Turtles här. Men ta rekommendationen med en nypa salt eftersom att jag gillar det mesta kring sköldisarna. Jag köpte deras korkade tonårscharm och filmens actionscener med hull och hår. Gör man den inte är den säkert outhärdlig.

Under Om du inte hittar något bättre hittar vi tyvärr Mark Webbs The Amazing Spider-Man 2. Jag gillade den något mer än Freddie men kan inte med gott samvete säga att den är värd att se. Enligt farbror Kaplan ska man också hålla sig försiktigt skeptisk till den av Robert Rodriguez och Frank Miller tandemregisserade Sin City: A Dame to Kill For, mest för att den på inga ställen var bättre än originalet.

Slutligen har vi I, Frankenstein och där måste vi använda Hög av Seriers Undvik-stämpel. När inte ens Aaron Eckhart kan rädda en film är det illa.

//Anton

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *