Heavens to Murgatroyd!
När DCs satsning Hanna-Barbera Beyond offentliggjordes i januari 2016 mötte jag nyheten med stark skepsis. Behöver verkligen allt dekonstrueras och bli hårt och hemskt och ångestridet? Förlaget hade ju dessutom med diskutabla resultat varit och petat på animationsbolagets figurer redan 2004 då Joe Kelly och Ariel Olivetti gav oss en brutal bakgrundshistoria till charmigt knasige rymdhjälten Space Ghost. Tanken på Wacky Races processat genom någon sorts Mad Max: Fury Road-filter fick mig att rysa. Scooby Apocalypse med chict tatuerade huvudpersoner och Scrappy-Doo som skurk (vilket vi ju dessutom redan sett i spelfilmerna) likaså.
Scrappy-Doo goes grim and gritty i serien av Keith Giffen och J. M. DeMatteis.
Så även om jag i likhet med generationer världen över haft de här figurerna med mig sedan barnsben var en vuxenuppdatering inget som lockade. Satsningen sken med sin frånvaro bland prenumerationerna. Så döm om min förvåning när Mark Russell och Steve Pughs The Flintstones dök upp på den ena efter den andra listan över 2017 års bästa serier och sedermera fick en väldigt positiv recension av Anton och Freddie i avsnitt 306! Under det gångna året har Russell tagit sig an det rosa bergslejonet Snagglepuss, en figur som dök upp första gången i The Quick Draw McGraw Show redan 1959 och blev ett återkommande inslag på The Yogi Bear Show från 1961 och framåt. Röstskådespelaren Daws Butler inspirerades till Snagglepuss dandyartade framtoning av Bert Lahr som spelade lejonet i The Wizard of Oz (1939). Ett val som säkerligen spelat in i att spekulerandet kring den vältalige rosa charmörens sexualitet hållit på ett tag.
[youtube https://www.youtube.com/watch?v=xoLCDrOJGV0&w=560&h=315]
Även Exit Stage Left: The Snagglepuss Chronicles (med bild av Mike Feehan) där vår hjälte är en framgångsrik homosexuell pjäsförfattare som hamnar i skottgluggen för House Committee on Un-American Activities har rönt enorm uppskattning. Så även om invändningen att allt inte behöver få en postmodern omgestaltning kvarstår tänker jag ge serien en chans. Håll utkik efter samrecension i ett framtida Högenavsnitt! Snarare än att erkänna eventuell felbedömning från min sida tar jag det som kvitto på att devisen “utförandet framför innehåll” stämmer, even.
//Anders L.